Höstblåsor

Detta underbara virusfenomen har vi lidit av den senaste veckan. Det hela började med att Emelie fick 39.2 grader feber på tisdagkväll och jag åkte in till akuten med henne. De tog blodprov och gav febernedsättande. När de sett att febern gick ner av alvedon fick vi åka hem igen med gissning om att hon blivit smittad av våra förkylningar.
Natten innan hade jag feber och jag hade jätteont i halsen (visade sig vara blåsor) och när jag satt där på akuten såg jag mystiska prickar i händerna. Frågade en sjuksköterska vad det kunde vara, men hon mumlade nått bara och gick vidare.

Tyckte sen att jag såg nått liknande på Emelie, men tänkte inte så mycket på det. Väl hemma började de bli upphöjda och klia lite. Funderade på om det kunde vara nån slags stressreaktion. Sen började jag få ont i munnen (förutom mitt fruktansvärda halsont) Tittade efter och såg att jag hade blåsor där med. Ringde vårdcentralen och de trodde det var höstblåsor. Fick tid för halsprov dagen efter ändå som inte visade nått och fick konstaterat att det var höstblåsor vi hade.

Hela onsdagen knölade Emelie med maten och inte förrän på kvällen åt hon ordentligt. Det var när febern börjat stiga igen och jag gav henne alvedon. På torsdagen ville hon inte ta bröstet överhuvudtaget! Ringde BVC som tyckte jag skulle ringa barnakuten. Hon är för liten för att chansa utan att kolla upp menade hon. Ringde men de bad mig avvakta och INTE ge alvedon. (fast jag sa att hon åt efter hon fått det kvällen innan, så jag tror att hon fått blåsor i munnen)
Vår underbara sköterska från BVC ringde upp och hörde vad de sagt. När jag berättade blev hon arg och bokade in oss på en läkartid på vårdcentralen.

Jättegulligt av henne! Dock var läkaren inte mycket att hänga i julgranen, då han inte ens undersökte henne ordentligt. Hon fick sitta kvar i bilstolen och det enda han gjorde var att titta i hennes mun. Konstaterade att hon hade torsk (ja jag vet, och vi behandlade så sent som i tisdags) så skrev han ut medicin för det.

Hämtade aldrig ut medlet utan ringde BVC och hon tyckte inte heller att vi skulle använda det i första taget. Torsken är nästan borta och det är av blåsorna som hon inte vill äta!

Märker nu att jag sitter och babblar alldeles för mycket. Men med lite fix och trix så började hon äta tillslut igen. Skönt! Annars hade det blivit ännu en tur till akuten...

Emelie och jag är de som drabbats mest av blåsorna. Linnéa fick lite på tårna och i munnen. Jag och Emelie har haft på händer, fötter och munnen. Fy faan säger jag bara! Har haft så ont att jag knappt kunnat äta, ta i saker och gå. Att öppna blöjorna och shampooflaskan, tvätta händerna och diska mm mm smärtade!

Det är så skönt att det nästan är helt borta nu. Har några blåsor kvar i munnen bara. Hoppas de försvinner också. Helst tills i morgon, då jag ska till tandläkaren då :S


Ursäkta alla mina konstiga styckesindelningar! Ni som kan sånt har antagligen fått spunk vid det här laget :P

Kommentarer
Postat av: Marie

Vad skönt att det börjar ge med sig med blåsor och allt som hör därtill. Vilket stolpskott till läkare ni fick träffa, klart att det var ont i munnen av blåsor på Emelie när hon inte ville äta. Kramar till er alla!

2010-09-20 @ 19:26:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0