anija

Så har man sovit och donat en hel del och känner mig nu redo att redovisa gårdagens bravader:P

Utställningen gick hyffsat och Limerick blev 3:a i agility A och fick A-pris i pet.
Didrik blev 3:a i seniorhanar i Pet och fick HP för "nära i finalen" i standard.
Så 2 rosetter blev det iaf:) Dessutom kammade jag hem 3 vinster i lotteriet:P

Förutom rosetter och lotterivinster fick jag med mig en skadad råttunge hem. Han hade brutit benet och skulle absolut avlivas tyckte de flesta där. Jag kunde inte låta bli att lägga mig i när det diskuterades om skjutning av den lilla kraken... Jag har själv varit med om en råttunge som brutit benet och blivit helt återställd, så jag lyckades med lite övertalning få lov att ta med mig den lille hem och ansvara för hans läkning och ev. avlivning om det skulle behövas. Många suckar och kommentarer fick jag bakom ryggen, men vad gör det när en liten råttunge sitter i ens famn och knastrar och slickar en på fingrarna. Jag ringde uppfödaren och berättade vad jag ansåg, och hon blev överlycklig av att jag ville ge honom en chans. Hon hade fått veta att "alla" tyckte att han skulle avlivas och hon själv kunde ju inte annat än lita på dem när hon sitter så långt bort.

Så nu hoppas vi att det ska gå bra för den lille och att han ska bli återställd. Bara framtiden kan utse detta...

Här är en bild på sötingen:



Så bedårande:)

Här är en bild på hans skadade ben:



När utställningen var klar packade jag in mig i bilen och var så glad över att för en gångs skull komma därifrån i vettig tid! Så jag backar ut och börjar köra och hör att det låter väldigt konstigt.... Stannar bilen och kollar vad som kan vara fel. PUNKTERING!!! Gissa hur glad jag blev då!? Tog mig till en närliggande mack där en mannen som jobbade där kom ut för att titta på däcket. Vi provade att spruta i tätningsskum, men punkteringen satt på insidan och gick inte att laga.
"Vad gör jag nu då?" undrade jag.
 "Jag vet inte" svarade mannen. "Det är lördag och verkstaden stängde kl 15"
Jag känner hur förtvivlan börjar krypa fram i mig och funderar på hur sjutton jag ska bete mig nu... Jag står i kallhäll en lördag eftermiddag och kan inte ta mig hem. Ska någon komma och hämta mig och bilen ska få stå kvar i Kallhäll?! Macksnubben pratar på om hur han inte kan låta mig åka hem till Borlänge med det däcket. Jag får inte åka med reservdäcket heller (ett sånt där som man bara ska åka till närmaste mack med) Och att han absolut inte kan låta en kvinna i mitt tillstånd göra det...
  
Så då tar den otroligt snälla mannen fram telefonen och säger att han ska ringa ett samtal. Det visar sig att han ringer till verkstadskillen som, på sin lediga tid, tar bilen och kör ner till macken/verkstaden för att kolla om det finns nått däck som passar. Jag får veta att han bara har nya däck och inga begagnade och så undrar han om jag har pengar och kan betala. "Skit, nu blir blir jag lurad till tusen" tänkte jag. Men hem ville jag ju och jag sa att jag kan betala.

Killen kommer ner och kikar på bilen. Jo då han har ett däck som han kan montera och balansera åt mig. Men däcket kostar 2000 kr. "Ja visst" säger jag och känner mig lättad över att få komma hem.
Han fixar däcket och kalaset skulle gå på 2400 kr, men jag behövde bara betala 2000 kr. Ibland är det bra att vara gravid;) Macksnubben ringer verkstadskillen och han har inte hjärta att ta fullt pris:P Så lurad blev jag då inte.

Jag kom hem helskinande och bara en timme senare än jag hade blivit utan punkteringen. Det blev en dyr resa för mig, men jag är verkstadskillen och macksnubben på Hydro i Kallhäll evigt tacksam!